Menu Search Question Bubble User tie Coin warning Check Close angle-up Twitter Facebook linkedin hand with heart paragraph

Medling i tvistemål

Eric M Runesson

Eric M Runesson

| Sandart & Partners Advokatbyrå KB, STOCKHOLM

Vad är medling? Vad är det bra för? Finns det risker?

I domstolstvister ställs ibland frågan om parterna accepterar att försöka lösa tvisten genom medling. Grundläggande regler om medling finns i Medlingslagen: Lag (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister. Det är viktigt att sätta upp regler eller en struktur för hur medlingen ska gå till. Det ska vara en ”strukturerad process” annars gäller inte medlingslagen. Medlaren ska kunna hjälpa till med detta.

Medling är en särskild sorts förlikningsförhandling. Traditionella förlikningsförhandlingar sker direkt mellan parterna eller ombuden. Vid medling sker förhandlingen under medverkan av en tredje neutral part, d.v.s. en person som inte har något att vinna på att förlikningen ser ut på det ena eller andra sättet och som är opartisk.

Medling är en helt frivillig process och parterna ska kunna avbryta medlingen utan konsekvenser när de känner att medlingen inte längre är meningsfull. Det som sägs till medlaren är konfidentiellt. Att medlaren inte för vidare det som sägs av den ena parten till medlaren i förtroende är en grundbult i medlingsförfarandet. Om inte parterna har förtroende för medlarens förmåga att hålla på sekretessen bör saken tas upp öppet eller medlingen avbrytas.

Medling är bra därför att det kostar mycket mindre än en domstolsprocess. Om medlingen leder till en förlikning är det bra därför att bägge parter tycker att förlikningen är bättre än alternativet – att låta domstolen döma och ta risken att förlora allt.

Det finns två sorters medling; underlättande medling och utvärderande medling. Det är viktigt att alla är införstådda med vilket slags medling det är fråga om att sätta in.

Vid underlättande medling försöker medlaren hjälpa parterna att förhandla. Medlaren brukar undvika att lägga sig i själva saken, men är desto mer uppmärksam på att göra förhandlingsprocessen så effektiv och konstruktiv som möjligt. Utgångspunkten är främst parternas behov och inte parternas juridiska rättigheter och skyldigheter.

Det är vanligt att medlingen inleds med att medlaren försöker ta reda på så mycket som möjligt om de behov som ligger bakom tvisten. Därefter går ofta medlaren över till skytteldiplomati, d.v.s. prövar olika möjliga förhandlingslösningar och arbetar sig på det sättet fram till en lösning som parterna tycker är bättre än alternativet; att låta domstolen döma. Skillnaden mot vanliga förhandlingar kan sägas vara att medlingen kan ske så att vardera parten kan spela med ”öppna kort” mot medlaren. Medlaren kan då se om det finns ett förlikningsutrymme på ett helt annat sätt än parterna kan i en vanlig förhandling där man inte kan spela helt öppet.

Man kan säga att underlättande medling är en process där en person som är duktig på att läsa förhandlingsspelet hjälper parterna att kvalitetssäkra sitt beslut att antingen förlikas eller söka ett rättsligt avgörande. Efter en lyckad medling ska parterna alltså känna att de har fattat ett klokt beslut oavsett vad beslutet innebär.

Vid utvärderande medling brukar parterna få argumentera för sin respektive sak, sedan ger medlaren en rekommendation eller liknande om hur tvisten skulle kunna lösas. Utgångspunkten är då oftast medlarens egen uppfattning om hur domstolen sannolikt kommer att döma om tvisten får avgöras där. Man ska då veta att medlaren oftast avger sin uppfattning utan att ha fått del av all bevisning och motbevisning som domstolen skulle få för att kunna göra en mer ingående prövning. Medlarens rekommendation blir ett slags ”ankare” för fortsatta förlikningsdiskussioner.

Man kan säga att utvärderande medling är en mycket förenklad domstolsprocess, där domen ersätts av en rekommendation som kan följas eller förkastas.

Det finns bra och dåliga saker med bägge medlingsformerna. Man kan säga att det krävs ganska mycket för att vara en bra medlare, så valet av person är viktigt. Den som är en bra underlättande medlare behöver inte vara en bra utvärderande medlare och vice versa. Underlättande medling kan sättas in tidigt innan kostnaderna för tvisten hunnit byggas upp. Vid utvärderande medling kan det däremot behövas att parterna fått utveckla sina positioner. Sådan medling sätts därför in senare i tvistlösningsprocessen.

Att föreslå medling är inte ett tecken på svaghet. Det är ett tecken på styrka att vilja äga sin egen tvist så länge som möjligt i stället för att lämna över beslutanderätten till en domstol med okända människor. Men det finns andra risker.

I de flesta fall skjuts talefrister och preskriptionstid upp när medling inleds. Fristerna löper som huvudregel ut tidigast en månad efter det att medlingen avslutats. Det finns dock undantag. Se Medlingslagen § 6. En annan risk är att en part säger saker till den andra parten under medlingen och att den andra parten sedan använder det mot den första parten om medlingen avbryts och en domstolsprocess följer. Man ska därför tänka på vad man säger till sin motpart så att det inte uppfattas som medgivanden eller erkännanden. Ytterligare en risk är att det kostar. Det kan kännas som en onödig utgift att betala arvode till sitt ombud och medlaren, om medlingen inte leder till en förlikning. Å andra sidan kan även en medling utan förlikning leda till att tvisten renodlas och kostar mindre i totalt sett.

Det finns också medling när någon har blivit utsatt för ett brott. Regler om det finns i lag (2002:445) om medling med anledning av brott.