Menu Search Question Bubble User tie Coin warning Check Close angle-up Twitter Facebook linkedin hand with heart paragraph

Samäganderätt och hur den kan upplösas

Paula Save

Paula Save

| Advokatfirman Hammar KB, UDDEVALLA

Verksamhetsinriktning: Obeståndsrätt, allmän affärsjuridik samt brottmål.

Av olika anledningar kan flera personer komma att samäga egendom. Samägandet kan t. ex. uppstå genom att minst två personer köper någonting tillsammans eller blir gemensamt ägare till egendom genom gåva, arv, testamente eller bodelning. Ett samägande kan med tiden skapa problem och frågan om på vilket sätt man kan upplösa samäganderätten kan då bli aktuell.

Hur upplöser man samägande?

Om man är flera ägare till viss egendom kan man avtala om vad som ska gälla för förvaltningen av egendomen och hur samägandet ska upplösas. Om delägarna inte har ingått avtal är de hänvisade till Lagen om samäganderätt, som reglerar samägandet. Alla beslut som rör den samägda egendomen måste fattas med full enighet mellan delägarna, vilket kan skapa problem.

Det finns flera sätt att upplösa samäganderätten. Om delägarna är överens kan de  fritt bestämma över hur de vill att samägandet ska upplösas, exempelvis genom försäljning till någon utomstående.  

Om samtliga delägare inte kan komma överens om hur samäganderätten ska upplösas är delägarna hänvisade till att begära försäljning enligt samäganderättslagen. Den eller de delägare som önskar upplösa samägandet får då ansöka hos tingsrätten om försäljning på offentlig auktion.

En delägare kan i sin begäran be tingsrätten bestämma att egendomen inte får säljas under ett visst minimipris. Om tingsrätten, efter att ha berett övriga delägare möjlighet att yttra sig, beslutar om ett minimipris får egendomen inte säljas om det vid en auktion inte avges några bud som motsvarar eller överstiger minimipriset.

God man

Tingsrätten utser en god man som ombesörjer auktionen och fördelar köpeskillingen mellan delägarna efter det auktionen genomförts. Om någon av delägarna själv är intresserad av att köpa egendomen är de inte förhindrade att delta i budgivningen. Den gode mannen ska fatta nödvändiga beslut kring försäljningen och se till alla delägarnas intressen. Den gode mannen tar ställning till vilka åtgärder, och därmed kostnader, som är befogade för att uppnå ett så bra pris som möjligt vid auktionen.

Kostnader

De kostnader som uppstår på grund av försäljningen på offentlig auktion ska betalas av samtliga delägare i förhållande till vars och ens andel i den samägda egendomen. Rent praktiskt får delägarna ofta betala ett förskott till den gode mannen till täckande av kostnader och arvode. Blir fastigheten sedan såld regleras kostnaderna för auktionen ur köpeskillingen och delägarna tillgodoräknas då det förskott som betalats in.

Det händer att egendomen inte blir såld på auktionen. Det kan vara så att intressenter saknas på objektet men det händer också att det minimipris som en delägare begärt, och som tingsrätten fastställt, är för högt i förhållande till vad intressenterna är villiga att betala. Enligt min uppfattning är det viktigt att delägare, som begär att tingsrätten ska fastställa ett minimipris, noga överväger storleken på minimipriset och förstår konsekvensen att sin begäran. Om fastigheten inte blir såld är delägarna skyldiga att betala den gode mannen för arbete och kostnader i förhållande till sin andel i den samägda egendomen.